Tillbaka till vardagen
Så har grabbarna åkt hem till Sverige, och jag är tillbaka i verkligheten igen. Inte lång tid kvar i skolan nu, och en hel del som ska göras. Ser ändå lite ljus i tunneln nu.
Tänkte ändå berätta lite vad som hände de sista dagarna av deras besök. På lördagen började de morgonpigga med besök på CocaCola-muséet på förmiddagen. Sen hämtade de upp mig på vägen till Margaret Mitchells hus. Det var där hon skrev Borta med vinden. Rundturen vi betalade för blev en stor besvikelse! De talade inte om för oss att de redan börjat och gav oss chansen att ta nästa, utan de skickade bara iväg oss in i huset och guiden som höll på att prata var för upptagen med att spela upp sin inre bandspelare att han inte kunde hjälpa oss till rätta. Vi fick se de sista 5-10 minutrarna av hans tur.
Hungriga och griniga och besvikna (åtminstone jag) åkte vi till Lenox och åt och shoppade istället (igen?! - ja jag vet). Sen var det dags för hockey. Efter lite strul med biljetterna (jag skällde på Johan för att han tappat sin, men det visade sig att jag tappat min också), så kom vi på plats. Uffe hade köpt riktigt fina platser (strax ovanför spelarfruarna), men tyvärr fick vi inte se så många mål. Atlanta var det bättre laget, men brände många chanser. Det blev ändå hemmaseger med 1-0 till slut.
På söndagen var de andra till Titanic-utställningen på morgonen innan vi fick en guidad tur av Vince. Han visade oss lite olika ställen som man kanske inte skulle åka till annars. Det var väl inga sensationella grejer, men vi hade en trevlig eftermiddag och vi fick äta på en traditionell sydstatsk (hur översätter man southern?) barbeque-restaurang. Vi var till en "western wear"-butik också. Den var ganska dålig, men ändå...
På måndagen lämnade vi in vårt bidrag till tävlingen i IMS-kursen. Det finns 5 kategorier och vinnaren i varje kategori får $15000. Vi lämnade in ganska sent (kl 18) och då sa gubben att vi var bidrag nummer 12, och att det var ett par andra i vår kategori (familj). "Synd att ni inte hade campuskategorin, för då hade ni varit ensamma". Vi som ratat vår campusidé för att vi trodde att alla skulle ta det. Vi samlade ihop gruppen snabbt och slängde ihop ett till bidrag på ett par timmar och lämnade in innan midnatt. Hörde tyvärr rykten om att en annan grupp också skulle ha campus, men de skulle å andra sidan lämna in 3 bidrag. Det innebär att de inte behöver välja det. Ökade ju i vilket fall chansen från 25 till 50 procent.
Nu blir det sista rycket i skolan innan jullovet, vilket ska bli grymt skönt! De som hoppats på att få se mig i Sverige då får jag nog tyvärr göra besvikna...
Veckans låt:
Dionne Warwick - Always something there to remind me
En version med Sandie Shaw som också är helt ok.
Tänkte ändå berätta lite vad som hände de sista dagarna av deras besök. På lördagen började de morgonpigga med besök på CocaCola-muséet på förmiddagen. Sen hämtade de upp mig på vägen till Margaret Mitchells hus. Det var där hon skrev Borta med vinden. Rundturen vi betalade för blev en stor besvikelse! De talade inte om för oss att de redan börjat och gav oss chansen att ta nästa, utan de skickade bara iväg oss in i huset och guiden som höll på att prata var för upptagen med att spela upp sin inre bandspelare att han inte kunde hjälpa oss till rätta. Vi fick se de sista 5-10 minutrarna av hans tur.
Hungriga och griniga och besvikna (åtminstone jag) åkte vi till Lenox och åt och shoppade istället (igen?! - ja jag vet). Sen var det dags för hockey. Efter lite strul med biljetterna (jag skällde på Johan för att han tappat sin, men det visade sig att jag tappat min också), så kom vi på plats. Uffe hade köpt riktigt fina platser (strax ovanför spelarfruarna), men tyvärr fick vi inte se så många mål. Atlanta var det bättre laget, men brände många chanser. Det blev ändå hemmaseger med 1-0 till slut.
På söndagen var de andra till Titanic-utställningen på morgonen innan vi fick en guidad tur av Vince. Han visade oss lite olika ställen som man kanske inte skulle åka till annars. Det var väl inga sensationella grejer, men vi hade en trevlig eftermiddag och vi fick äta på en traditionell sydstatsk (hur översätter man southern?) barbeque-restaurang. Vi var till en "western wear"-butik också. Den var ganska dålig, men ändå...
På måndagen lämnade vi in vårt bidrag till tävlingen i IMS-kursen. Det finns 5 kategorier och vinnaren i varje kategori får $15000. Vi lämnade in ganska sent (kl 18) och då sa gubben att vi var bidrag nummer 12, och att det var ett par andra i vår kategori (familj). "Synd att ni inte hade campuskategorin, för då hade ni varit ensamma". Vi som ratat vår campusidé för att vi trodde att alla skulle ta det. Vi samlade ihop gruppen snabbt och slängde ihop ett till bidrag på ett par timmar och lämnade in innan midnatt. Hörde tyvärr rykten om att en annan grupp också skulle ha campus, men de skulle å andra sidan lämna in 3 bidrag. Det innebär att de inte behöver välja det. Ökade ju i vilket fall chansen från 25 till 50 procent.
Nu blir det sista rycket i skolan innan jullovet, vilket ska bli grymt skönt! De som hoppats på att få se mig i Sverige då får jag nog tyvärr göra besvikna...
Veckans låt:
Dionne Warwick - Always something there to remind me
En version med Sandie Shaw som också är helt ok.
posted by Nils Kjellin at 5:41 em
1 Comments:
Hej Nisse!
Dina gäster verkar vara helt nöjd med besöket hos dej. Uffe hade gjort många fina fynd såg jag.
Hur och var firar du julen då??
Ikväll är vi bjuden på årets första, men dock ej sista julbord.
Det ser jag fram emot. Men det kan lätt bli för många innan jul, men det blir oftast så när många företag vill bjuda och vi ska ut med våra anställda, och det är svårt att tacka nej.
Nästa helg åker nog farmor och jag till Övik för att gratta Britta som fyller jämna år. Allt beror på väglaget men än så länge är det ingen snö. +7 grader sanlöst för årstiden. Lite märkligt att mina små höns går ute och pickar på i december!!! Julkänslan har svårt att infinna sig när det inte är vitt på marken.
Kramar Carin
Skicka en kommentar
<< Home